Leila, or is it Layla? I swear Clapton wrote a song about her...
By Melani J. Whisler February 18, 2008
Format: Paperback
Much like "Fear of Flying," Jong's "Any Woman's Blues" asks the reader to reconcile the person they think they should be and the person they want to be. AWB uses the story of Leila to show readers that faults and mistakes ultimately who we are and the more we, as humans, can accept that and learn from it - and not be afraid to fail again - the closer we move to finding ourselves.
I really like Jong. She represents the idea that we are who we are and that life is full of decisions that we really can't stress about because life will continue anyways. Leila teaches about confidence in decisions and taking control of our own existence.
The theme in AWB is quite strong - the plot and characters (other than Leila), maybe not so much. As the reader, I was often didn't know if I was in a flash forward or a flash sideways. There were many side characters that were difficult to keep track of and also to know what they had to do with the larger story at hand. But maybe that is also part of the theme - life is full of banality and insigificances that just don't matter. If we are able to sort out that stuff, ignore it, and concentrate on what really matters we may start to be on the right track. But what really does matter? AWB will let you follow Leila through her life while she tries to figure that out.
Overall this book was alright. I like Jong much more after reading AWB than I did after Fear of Flying so I am willing to take on a third book of hers. Jong has a gift to putting words to emotions that are so true and terrifying that most of us (I say us because I am sure I am not the only one) have experienced and not wished to think about it enough to try to describe it. Hooray for Jong - an asset to men and women alike for not being shy to say what really happens.

This book is below standard for Jong. I was mildly distressed while reading it. The heroine is flighty and the man she is in love with is a bad, bad caricature of all my previous boyfriends.

I just kept thinking...Gawd, Chick...Get Over Yerself. Could not wait to finish the damn thing.

etto la trama e cinque pagine.. mi è bastato per cestinarlo

Strongly sexual, chic, some good lessons about codependency.

me encantó que la autora dejara múltiples notas en todo el libro hablando consigo misma, me confundía mucho no sabía quién era Isadora quien era erica y quién era Leila, este libro lo halle en una pila dentro de un mercado así que no tenía ningún conocimiento respecto a la autora y fue uno de mis primeros libros, al final de cuentas aprecie mucho el retrato de vida de cada una de ellas en toda la novela y como se comunicaban una con la otra, es decir consigo misma

Me gusta cómo explora desde la experiencia la obsesión hacia el sexo que muchos y muchas tenemos, el problema con la adicción y el pensamiento crudo respecto a si misma y hacia los demás, sin hacer de lado toda la cultura neoyorkina y de alta clase que la rodeaba, cómo es vivir siendo así en dicho entorno, la adicción a un hombre que claramente es una redflag, la soledad, la eterna soledad pero cómoda en muchas ocasiones, cómoda mal plan, el desarrollo se sintió algo lento, todo el viaje de Alcohólicos anónimos y como al reformarse decidió dejar sus adicciones incluida la de que tenía por ese hombre que más bien era una versión contenida pienso yo de lo que era su adicción, obsesión

Me encanta su relación con la música, escuché a Bessie Smith en la temporada en que leí esto, hay mucha fuerza en cada palabra y sentimiento, y se atreve a contar una experiencia que honestamente me cambio mucho al haberla leído, no conozco la mayoría de sus referencias del mundo del arte y cultura que menciona, sin embargo no es necesario para conectar con la experiencia principal y también disfrutar todo el viaje

amé

Nothing much interesting. True to its description..a novel of obsession.

This book is really repetitive and Leila is out of control, but I really liked it.

Sometimes books can plumb the depths of your own thoughts and experiences. This is one of them.

"För att människan har ett behov av att kodifiera allting, till och med hjärtesorg och förtvivlan."

"Ibland kunde jag bli lika djupt berörd av en skalbagges död som av min egen mors bortgång och brista i gråt"

Aldrig har jag känt så mycket för en bok; om det ens någonsin kommer vara möjligt för mig att känna mer.

Geniet med att skriva en bok som författare (Erica Jong, den riktiga författaren) samtidigt som det är en karaktär (Isadora Wing) i sig som skriver boken i berättelsen och att sen få huvudkaraktären (Leila Sand) att interagera med karaktären som skriver boken och faktiskt få deras dialog att fungera på ett smidigt sätt är lysande. De är två olika människor men samma människa simultan vilket kan vara förvirrande men känns så bra när man läser detta verk.

Leila Sand är någon som jag tror vi alla har varit en gång i vårat liv. Kan vi inte känna igen oss i en del av henne så finns det en annan del av denna bok vi kan se oss i. Detta kanske inte alltid är positivt men man känner sig otroligt sedd av Jong. Från Leilas besatthet med hennes mansbebis till älskare Dart som inte kan komma över sitt Casanova komplex till hennes besatthet med måleri och skapande. Som semi konstnär själv kan jag se mig själv i henne mycket. Jag hade nog kunnat klara mig utan alla de otroligt obekväma beskrivningarna av hennes älskares kuk såklart men på ett sätt kanske det behövdes för att sälja in hennes besatthet för läsaren. Leilas behov av att skapa konst av de mest depraverade och sjuka scenerna som hon får skåda är fascinerande.

Under bokens gång så känns det som man får följa med på Leilas AA möten, man känner hennes frustration och sorg och jag tror det är exakt därför slutet känns så otroligt tillfredsställande eftersom Leila inser en sanning om universum; inte alls gudomlig på något sätt utan precis vid hennes hjärta nere på jorden. Denna boken utforskar inte bara sex på en otroligt själslig nivå utan också bara behovet av närhet. Leila blandar ihop känslor av sexuell kärlek med riktig genuin kärlek och det skapar problem för henne. Men hon inser detta när hon inser att "måleri är kärlek". Hon har haft fel uppfattning hela tiden. Denna sanningen skulle kunna verka otroligt enkelt att inse egentligen om det inte vore för att det kan vara så jävla svårt att skilja mellan dessa former av ömhet. Har man inte fått mycket under sitt liv kan lite verka som mycket. För en svältande själ kan smulor vara en buffé och det är det Leila försöker förmedla. Att föreviga kärleken är ett behov som vi alla har och Leila ger form åt detta.

I slutändan vet jag inte om det finns en sensmoral i denna boken. Det finns så många saker att lära bland dessa sidorna. Mitt bästa försök på att fånga någon form av helhetsbild av en sensmoral hade varit "låt inte någon annan ta över dit liv utan lev för dig själv" men helt ärligt känns det dumt att försöka fånga in denna boken i en låda. Den måste få stå för sig själv o säga vad den säger.

"Jag har mitt eget svar. Jag håller det i handen."

I did read this book, though the version I read didn't have the cool, sleek, respectable-looking cover shown here. Mine was a mass market paperback, metallic red with hearts all over it. It looked constantly like I was reading a cheap circa-1985 Jackie Collins novel. Sheesh!

Those of us who are fans of Erica Jong know that practically everything she writes is autobiographical, and consequently, many of her stories feel similar. Most of her heroines are smart, feministic and artistically-inclined. Most of her male characters are ruled by their winkies, are diabolically attractive and have addictive sexual technique. The moon controls her cycle, she is a child of the goddess, she is a displaced maenad, etc.

But we forgive Erica, really, because she's so brilliant at this type of self-deprecating feminist junkola. And ordinarily, it would be just junkola, but from Erica's pen, it becomes art. She MAKES it art. She's so smart, and so accomplished and so self-aware that it's difficult to be angry or cynical in the face of her work.

Amazing! The best insights into male/ female relationships that I have ever read. I learned a lot. Didn't care much for the profanity, but it is sort of a feminist calling card. I will read it again!